Balsam för säjlen

Jag funderade fram och tillbaka om det lämpade sig att ladda upp detta här då jag försöker hålla den här bloggen som en tränignsblogg/hälsoblogg, men då igen så anser jag att umgås med så härligt gäng och ha så roligt som jag ahde igår var balsam för själen och helt fantastiskt roligt, så därför laddar jag upp lite bilder från gårdagens rock-tema fest. Det var alltså talko-fest som stod på schemat med tema Rock.
 
Tack och bock alla för igår, nu har det blivit lite väl mycket festande på sistone så nu blir det en vecka med hård träning, men att balsamera humöret behövs med sådana här toppen kvällar emellanåt!
 
Igår var jag rock-brud, idag trött o sminklös godisätare, i morgon hurtbulle som tränar på gymmet, typ! ;) 

Snabb genomgång

Sverigeresan var super duper och jag njöt för fulla muggar, eller allt vad jag kunde med tanke på skallebanken som ägde mitt huvud hela helgen. Alltså på svenska = hade hemsk huvudvärk så mitt humör var inte på topp alla stunder!.
 
Men det var så roligt att umgås med min fina syster, hennes man och deras lilla skrutt Sixten. Alla är intresserad av träning och det blev diskussioner gällande det och jag blev riktigt taggad efter att ha sett Thomas tävla triathlon att själv delta i samma lopp nästa år, men då måste foten bli i skick och det finns det inga garantier på att den är redan till nästa sommar? Läkaren sa ju symtomfri om 2 år...
 
Här kommer lite bilder från vår lilla trip! Vi åkte med nya Viking båten och den var ju verkligen super fräsh och fin! Väl i sverige myste vi på uteserveringar, shoppade och som ni redan vet hejjade på Thomas i hans första triathlon. :)
 

Sista sommarvärmen

Här i Örebro är det sista sommarvärmen och vi njuter för fulla muggar. Hade verkligen för mycket kläder på idag, men det var lite kyligt när vi började promenaden mot lekparken på morgonen.
 
Om några timmar börjar vi röra oss mot stockholm och båten, så i morgon är vi hemma igen. Vardagen kommer emot skolan börjar men  på kvällen ska jag på "sommarens" första BodyPump, som jag längtat!
 

Sala Silver-Ironman

Nåja, då har man kommit "hem" (systers lägenhet i Örebro) efter att ha varit och hejat på Thomas som genomfört sitt första ordentliga Thriathlon. Jag är så otroligt stolt och blev själv taggad av att sikta in mig på att köra samma distans kanske redan nästa år OM formen min blir bättre och foten läker bra. Det var kanske inte så många unga med, medelåldern kan jag tippa lång kring 30-35 år, men det skulle ändå vara kul att prova!
 
Distansen han gjorde var sprint, dvs. 650m simning, 30 km cykling och 7 km löpning, allt efter varandra. Jag vet inte om Thomas själv vill skriva ett inlägg om sin prestation, så jag lämnar det lite öppet ifall han vill göra ett eget inlägg och berätta, men lite bilder bjuder jag på i alla fall, det är ju ändå jag som tagit dem. 
 
Måste annars berömma alla duktiga funktionärer som hjälpte till under loppet, atmosfären var en 10 poängare och alla var så snälla och hejjade på alla som deltog i tävlingen, kända som okända. Gällande den biten har vi mycket att lära oss till Finland. Man blev själv så glad när man såg man fick någon tävlande att dra på munnen och kanske det lilla extra berömmet vi försökte peppa de som simmade, cyklade och löpte hjälpte just den tävlande att bita ihop och kämpa lite extra.
 
 

Som jag skrev

Det blev tal om vikt och liknande på jobbet idag och jag började tänka tillbaka på min resa med träning och berg-o-dal-bana livsstil.
 
Visst har kroppen gjort en stor förändring de senaste 3 åren, MEN största ändringen har nog skett mentalt, och det är DEN biten jag tycker är viktigast och den man borde fokusera på! Välmående skiner igenom, och visst, mitt mentala välmående syns ganska bra på kroppen också. Mår jag bran mentalt är min kroppi bra skick, medan om jag är stressad och deppad går jag upp i vikt och får dålig hy. Så visst ser man om jag mår bar också beroende på hur kroppen ser ut, men ni kanske förstår min poäng med den mentala biten?
 
 
 
Den mentala biten är inte alltid den som syns mest, men det är så viktigt att man kommer ihåg att må bra mentalt när du tränar den fysiska biten, och såklart att vara målmedveten! Jag önskar många gånger att jag skulle vara lika målmedveten som Thomas, verkligen, tänk vilka resultat jag skulle få med träningen. Jag skulle säkert tävla body fitness (eller så inte)
 
Jag är självklart nöjd med mina resultat som man kan se med blotta ögat, mest för att det inte varit någon supder diet (soppor, drycker eller piller) eller bantning, utan jag har på 1-1,5 år tränat bort de där extra ca 65 cm och de där extra 10-12 kg från min kropp. Nu under sen-sommaren var jag nära att falla tillbaka i dåliga matvanor då jag kännt mig stressad fysiskt och mentalt, men jag vill inte tillbaka till mitt fysiska och psykiska mående som jag hade 2010 och tänker därför köra hårt igen med träningen!
 
 
 
 
I morgon ska jag få prova på fustra personal training på gymmet och komemr ge er mina åsikter och förhoppningsvis bilder. Jag tycker om att pröva olika träningsformer, och med tanke på min stressfraktur i foten är jag begränsad och tar emot allt tips på övningar och tränignsformer som ine belastar trampdynan.

Lite att tänka på


Varför all denna vikthets?

Jar blir nästan skrämd ibland när jag läser tidningar då jag gång på gång får konstatera hur mycket pengar vi kvinnor lägger ut på vårt utseende, och då tänker jag inte enbart på smink och kläder, utan på de stora summor pengar vi lägger på att forma den "snygga kroppen" genom skönhetsoperationer och dyra bantningsmetoder. Det känns lite att sämhället formar oss att tänka man ska göra så lite som möjligt och bli så smal som möjligt på en gång.. Men det funkar ju inte så riktigt.
 
Som jag gång på gång skriver här i bloggen är jag emot bantning. Jag förespråkar "ät det du vill, så länge du tränar i lika stor mängd som du äter onyttigt". Jag ligger till exempel som bäst och käka lite ostbågar eftersom jag känner för det och vet jag kan unna mig detta idag. Thomas håller inte med mig här, han äter nästan aldrig något ohälsosamt, men vi är alla olika och vissa (=jag) behöver olika sorters morötter för att inte falla för ohälsosamma lockelser varje dag, alltså har jag en dag i veckan jag får äta vad jag vill hur mycket jag vill.
 
 
 
Jag har den senaste tiden läst flera olika tidningar för att se hur mycket det egentligen står om bantning, och i princip varenda skvallerblaska eller ungdomstidning står det om bantningstips som är rent ut sagt skadliga för kroppen. Ofta jämförs våra kroppar indirekt med kändisar, och kändisarnas kroppar jämförs med hur de såg ut när de var "fula" och "stora" och hur de ser ut nu när de bantat ner sig x-antal kg och är s.k. "snygga". Här vill jag spy lite när jag läser stora rubriker om "så mycket väger kändisarna" osv.
 
Visst kan man tycka ibland att man vill se ut som någon kändis, men herre gud, hur långt ska detta gå? När man läser om vilket liv kändisarna i USA lever, och metoderna de använder sig för att banta ner sig något kg, jaa-a det är allt annat än hälsosamma metoder de använder sig av! Jag kan erkänna jag för något år sedan prövade på något slags bantningspiller som det var mycket reklam om då, fast det var egentligen inte ett bantningspiller i den bemärkelsen, utan ett sådant som hjälpte till att få igång ämnesomsättningen, men det hjälpte inte alls.. Men min självkänsla var i botten och jag ville bort från den då 12 kg tyngre kroppen som jag inte var van vid och påverkades grymt av medias alla rubriker och bilder på hur man borde se ut!
 
 
 
Men något annat som jag faktiskt fått höra någon gång, och även hört andra tjejer fått höra när de tränar är att "Inte behöver du ju träna som redan är så smal". Har vi människor blivit fördummade av Media?? Och tror vi faktiskt idag att om man tränar så är det enbart för att bli smalare?? Ibland skäms jag över oss människor som lever nu år 2013 då allt i princip kretsat kring bilringarna runt magen, våra hängande rumpor och dallrande  armar, inte underligt anorexi blir allt vanligare när VI pratar och klagar över våra kroppar så att våra barn, syskon, bekanta hör och växer upp med denna kritiska syn på våra kroppar. Det är hemskt tycker jag, det är ju VI som ska vara förebilder och vara ett gott exempel för dem!
 
Nu har hon lite dubbelmoral tänker säkert någon av er nu eftersom jag tidigare skrivt om att jag var större och tränade mig smalare, men det handlade i mitt fall om att jag alltid varit smal i 18 år, och mitt i allt inte var van med min dåvarande större kropp (som jag fått av att tröstäta i 6 månader), och var av mitt självförtroende och min självkänsla inte var de bästa, så bidrog det till att jag vantrivdes ännu mera i min kropp. Men efter att jag har blivit äldre, och kommit tillbaka till den kropp jag är van att se i spegeln känner jag mig mera självsäker och nöjd. Klart jag också vill förbättra någon del på kroppen men jag vantivs aboslut inte i min kropp och kan känna jag ser bra ut när jag ser mig i spegeln. Det skulle aldrig ha skett för snart 3 år sedan.
 
Här är ett bra komma igångprogram även för nybörjaren.
 
Allt handlar inte om att vara smalast och snyggast, det är viktigast att du har en hälsosam kropp, en som orkar leva hela DITT liv, och det är på DITT ansvar att DU tar hand om den så du inte om 10 år begränsas p.g.a. att du inte skött om din kropp och den då inte orkar göra alla saker du skulle vilja. Är vi för magra eller ordentligt överviktiga är det bara ren fakta att kroppen tar stryk, och jaa-a, det är viktigast att man mår bra psykiskt och vara nöjd med sin kropp, men svälter du dig eller inte tänker på vad du äter så kommer du i slutändan inte må bra psykiskt heller eftersom det är en psykisk påfrestning sedan när kroppen säger upp kontraktet bit för bit och du börjar ångra hur du behandlat din kropp eftersom smärtor och andra problem brjar dyka upp redan i ung ålder.
 
Jag har en god vän som jag inspireras något otrolig över (jag vet inte om hon vill jag skriver hennes namn så låter bli). Hon har nått otroligt fina resultat på egen hand och beslöt sig en dag för att göra en ändring och det har hon verkligen gjort. Hon strålar idag och är så fin (nog för att jag alltid tyckt hon varit fin!). Det krävs lite självdiciplin i början, men bara du får en rutin i din träning och kosthållning så kommer det gratis sen.
 
Kämpa på fina läsare!! Kom ihåg att du bara får en kropp, så ta hand om den! <3
 
Annu.

Jahapp, så kom domen!

Idag har jag spenderade nästan hela förmiddagen på hvc gällande min fot som varit sjuk från och till sedan december och de senaste dagarna värkt så in o norden att jag haltat. Efter att läkaren undersökt foten, jag varit på röntgen och min läkare tillsammans med en röntgenläkare kollat på bilderna fick jag domen. Jag har en fraktur i foten.
 
Visst är det skönt att nu veta varför man har så ont, och att jag inte har överdrivit eller inbillat mig smärtan, men det jobbiga i det hela är att frakturen är på ett sådant ställe var man inte kan göra så mycket åt den. Frakturen är på undersidan av foten och under stortåns ben var det finns ytterligare två små runda ben som kallas något jag inte minns i skrivande stund, och det är i ett av dess små runda ben frakturen gick rakt igenom benet och enligt läkaren borde ha varit där ett tag och blivit värre. Kirurger vill inte operera här eftersom ärren efter kan bli problematiska, och tar man bort dessa runda ben kan vinklingen på foten bli sned.. Läkaren menade också att skulle jag då i december/januari sökt vård kanske detta skulle ha kunnat fixas på 3-4 månader, men nu är läkningsprocessen längre än så..
 
När jag frågade läkaren hur länge jag förväntas ha smärta i foten och begränsas av den i vardagen, så kunde han såklart inte ge mig något ordentligt svar eftersom det är svårt att säga. MEN prognosen om två år är bra!! När jag frågade om det kan ta upp till 1 år innan jag kan motionera och röra mig obehindrat, så svarade han "ja, tyvärr".. När jag gick ut från läkaren tänkte jag börja gråta, och när min mamma frågade hur det gått brast det. Detta innebär ju att jag måste lägga om min träning helt, för att inte tala om hur mycket det påverkar min älskade häst! Jag kan inte variera motionen för honom lika mycket nu som tidigare i ETT ÅR!!
 
Så det jag nu ska göra är tejpa foten för att försöka stödja och avlasta, ringa askelkliniikka och be om tid så de får göra ett skoinlägg som gör att område vid frakturen inte belastas, jag ska äta den smärtmedicin o antiinflammatoriska medicin han skrev ut åt mig och jag får inte gå i klackskor, springa, skutta och hålla på. Med andra ord alla de pass och övningar jag gått och gjortvid LadyLine och SportsClub är uteslutna en bra tid framöver! För att inte tala om löpskolan jag tänkte börja i, den är bara att glömma, samma sak med de roliga loppen jag tänkte delta i nu i sommar!
 
Nej, jag får nog ringa gymmet och be dem hjälpa mig hitta ett bra träningsupplägg till mig, för nu känner jag att all min motivation åkte ut genom fönstret.. Visst kommer det säkert kännas bättre i morgon när jag tänkt på saken, men nu när jag just kommit hem känns det inte någe vidare.. För jag msåte ju åka in till stan och köpa platta skor nu till vardas o fest eftersom de flesta skor jag har förutom mina skitiga converse har klack.. 
 

Tejp och medicin.. Ledsen i ögat o frustrerad. Men nog blir det bra, bara jag får vara lite ledsen idag går de om tills i morn o jag kan ta tag i utmaningen att hållas fit trots att man är begränsad... Just nu tröstäter jag pizza ;)
 
 
 

Kände mig provocerad

Jag kan inte somna.. Inatt var jag som många andra ute och svirade Vappen till ära. Roligt hade jag, men i slutet av kvällen kände jag mig riktigt provocerad när jag fick kommentaren "är du upptagen när du har så bra självförtroende?!". Är hon en dryg jäkel, tänker ni säkert nu... Men saken är den att vi som var ute inatt träffade en person som hängde med ossett tag och vi alla började till sist driva och skoja lite med varandra. Men när jag började driva om mig själv, samtidigt som jag skojade med en annan person fick jag den nämnda kommentaren, och jag blev lite stum, förvånad och irriterad. ALDRIG har någon ställt mig en fråga om jag skulle ha "för bra" självfötroende bara för att jag är upptagen  baserat på att jag skämtar om mig själv och med adra?!! Vad har helst det med saken att göra om man är i ett förhållande om man har självfötroende eller inte?? 
 
Varför blev jag irriterad? Jo, för jag vil att tjejer ska våga visa mera framfötterna och våga tro på sig själva!! Visst förstår jag att ibland får vissa personer deras storyn att låta så otroligt dryga, och personerna i fråga framställer sig själva som äckligt självsäkra, men eftersom jag är precis som vilken självsäker/osäker tjej som helst, kände jag mig provocerad eftersom påståendet baserar sig på att mitt självförtroende skulle ha något att göra med om jag är i ett förhållande eller inte. Är det så att man magisk får ett självfötroende bara för att man är i ett förhållande? NEJ!! Åter igen kommer jag till hur viktigt det är att må bra PSYKISKT(!!) eftersom DET har att göra med om man har självfötroende eller inte. När du mår bra i knoppen och sen kroppen, DÅ lyser ditt välmående igenom och du lyser i din omgivning så att andra människor lägger märke till hur otroligt vacker du är och du strålar - självsäkerhet!!
 
Kanske jag överreagerar gällande kommentaren, säkerligen, jag menar jag är ju kvinna, hehe, MEN jag tycker tjejer skulle få visa framfötterna mer och våga visa sig mera självsäkra. Blir ni män osäkra för att en kvinna är självsäker, så synd för er, för den tiden tycker jag borde få sitt slut nu. Jag tycker det är nog nu med osäkra kvinnor som tvivlar på sig själv. Jag tycker det är dags att det blir okej för kvinnor att visa sig självsäkra utan att upplevas som bitchar eller dryga..
 
Var nöjd med dig själv, våga bjuda på dig själv och var ödmjuk mot dina medmänniskor. Men före du tänker på andra, kom ihåg att du ska prioritera din egen hälsa först!!! Det är inget fel med att visa självfötroende. Våga mera. Girl power!
 
Jag hoppas verkligen flera håller med mig om att vi måste försöka peppa varandra att få bättre självfötroende, för en kvinna i dagens moderna samhälle skall inte behöva känna sig undangömd eller tillbakahållen. NEJ, visa framfötterna och fler byggstenar till självförtroendet för att få en stark grund!! Tack och godnatt!!

Att finna inspiration

Vissa gånger kan jag tycka det är svinsvårt att hitta inspiration! Men om jag har något mål så går träningen så mycket lättare och bättre!
 
Eftersom jag inte känner jag behöver riktigt ha som mål att bli flera storlekar mindre i kroppen, så har för tillfället istället som mål att få fastare kropp och starkare kropp. En morot som får mig att finna inspirationen att träna mig mot mitt slutmål är faktiskt att få vara med i fashion shower, även om det är på amatörmässig nivå så är det så roligt! Att ha showerna på både våren och höster gör att jag jobba lite extra just där före showen och det håller mig igång. För det är viktigt att allt du gör ska kännas roligt. Speciellt när du själv och andra noterar framstegen. 
 
Nu har jag dock inte fått träna på snart 2 veckor är jag uttråkad och önskar snoret skulle sluta rinna!! Men alla är vi förkylda ibland och nu har T just precis kommit hem från apoteket så jag ska få lite medicin, så hoppas vi jag snart är kry i hals, näsa och kropp så jag kan börja träna! :)
 
 

Huskurer

Nu är jag så förbaskat trött på att vara förkyld! är inne på 2a veckan, så hit me med alla era huskurer mot förkylning, börjar få träningsabstinens.. och då JAG får det, ja då är det illa!! :)
 
Har ni sluppit förkylningen?? Jag trodde jag skulle, men nehepp, när Thomas började bli friskare då fick jag ordentlig flunssa!
 
 

Ta dig 46 min

Igår skrev ramlade jag ver flera videos gällande mat och träning, men jag tänkte ladda upp även denna video till er. Den här videon är för visso 46 min lång, MEN föreläsningen är värd att se.Den fäller fördomar och ger en kanske någon en lite annan syn på kosten?
 
 
 
 
 

Haka på trenden


Jäkla förkylning!

Idag blir det en gym-fri lördag eftersom båda i detta hushåll dragit på sig en förkylning men mycket sjuk hals.. Känns ju lagom typiskt, men sådant är det. Bara att proppa i sig mycket vitaminer, finrexin och värktabletter!
 
Vi ursäktar vårt dåliga bloggande, men vår motivation ligger lite på låg nivå just nu så därför tänkte vi det skulle vara roligt att låta er skriva  era önskerubriker eller ämnen ni vill läsa om. Så brainstorma nu och kommentera några roliga rubriker och så skriver vi om dem nu här i mitten av kommande vecka. De får vara hur seriösa eller knäppa rubriker som helst :) Bring it on!
 
 

Du väljer själv!

Egentligen är jag lite tudelad med att skriva om träning när det kommer till kroppsvikt, för jag tycker att allt kretsar kring det idag. Men efter att ha fått en bättre inblick i sjukdomen anorexi och hur symtomen tar sig uttryck i verkligheten via praktiken så blev jag mycket berörd, och jag börjad tänka mera på det här med träning, mat och psykiskt välmående, så det här kommer bli en lång text, men hoppeligen inte allt för flummig!
 
Media har gett en så fel bild av hur en hälsosam kvinnokropp ska se ut, så att många mår så otroligt dåligt av att inte passa in i den smala "12-årings kroppen" som fullvuxna kvinnor ska passa in i idag, alltså , smala höfter, b-kupa till bröst, smala axlar, skarpa ansiktsdrag och du ska helst inte vara allt för lång om du inte är snygg som en modell. Har du päronrumppa, stadigare lår och runda ansiktsformer som mig, ja då "sucks it to be you!", ja så har det ordagrant stått i media. Jag försökte hitta en artikeln var det faktiskt stod så, men såklart hittar jag inte den nu när jag skriver om det här ämnen *suck*.
 
 
 
Jag kan inte säga att jag påverkades personligen av media när jag mådde dåligt över min kropp, (ni läsa om min berg-och-dal-bana i vikt här (klick)..) men jag vet att många andra i min omgivning kollar på kända tjejer och kvinnor och avundas deras kroppar, men det alla min fina vänner tycks glömma är att ALLA har olika utgångslägen, vissa måste tänka mera på vad de stoppar i sig för att hålla formen, medan andra inte ens behöver träna för att ha en smal figur, MEN det är här det blir lite farligt tycker jag, för även om någon är smal och kan vräka i sig chips och burgare utan att gå upp i vikt betyder inte det att kroppen är hälsosam, att vara smal är inte lika med att ha en hälsosam kropp!!!! Varför ska det vara så svårt att förstå, jag blir så ledsen!
 
 
Allt fler ser jag går på snabbdieter, dricker soppor, tar bantningspiller osv. och visst kan jag förstå det kan hjälpa en på traven, men jag skulle ALDRIG rekommendera det, det är en genväg som sen högst antagligen inte kommer att hålla, för när du slutat med soppan/dryckerna/pillren är det stor risk du går upp igen eftersom dina matvanor är inte korrigerade och din kost är inte stabil nog för att ge dig allt du behöver eller så ger kosten dig mer än du behöver. Jag vill egentligen inte skriva om att gå ner i vikt för jag gillar inte bantning, men då jag hör människor som ständigt pratar om viktnedgång vet jag ju att det finns flera som läser denna blogg som också ständigt har de tankarna i skallen, så då vill jag få skriva hur JAG tycker det ska gå till och tipsa om hur en stabil viktnedgång sker, och hur du stannar på din målvikt , ditt mål var kroppen mår bra! Ni får tycka jag är dryg, men jag anser min viktnedgång har varti den optimala och hälsosammaste. Det gick inte snabbt men jag har inte gått upp ett kg sedan jag kände mig nöjd med vikt och kropp! Jag har lovat vara ärlig här i bloggen (det finns redan så många ytliga träningsbloggar var allt är bara en dans på röda rosor), så här nedan kommer jag förklara min resa lite mera och vägleda så gott jag kan!
 
  1. Jag kan aldrig skriva för många gånger!! Först måste du må bra i knoppen innan du börjar göra något åt kroppen. Jag mådde dåligt av många orsaker den perioden i mitt då jag var som störst och jag tröståt som jag tidigare skrivit, men när jag fick hjälp av en underbar psykolog och blev riktad in på rätt bana igen kunde jag fokusera på rätt saker så småning om. Nu menar jag inte ni ska ta till psykolog om ni inte behöver, utan jag vill poängtera hur viktigt det är att du har rätt tankesätt gällande dig själv och din kropp innan du börjar åtgärna hur din kropp ser ut. Psykiskt välmående är största byggstenen du kan ha!!
  2. Du måste bara lära dig att utgå från din själv, din situation, ditt utgångsläge. Jag börjar bli trött och ledsen av att höra om hur folk vill se ut som Jennifer Aniston och bloggaren Kenza för att de har de "perfekta kropparna".. Är jag ända som inte tycker att de är så speciella, alla är vi ju vackra och de kvinnorna är ju precis som oss helt vanliga tjejer men sina unika utgångslägen! Men jag skulle aldrig kunna se ut som dem eftersom jag har en päronformad röv och stadiga ben, mina lår kommer alltid att gå ihop för jag är byggd så. Ska jag banta ner mig så låren inte rör vid varandra skulle inget finnas kvar av mig!! Nej, så nu älskade läsare får ni sluta ser hur andra se ut och fokusera på er själva, ni är alla unika vare sig ni vill tro det eller ej!
  3. Du måste göra upp mål och delmål som du ska nå påvägen till slutmålet. Mitt första delmål var att komma igång med träningen. Mitt andra delmål var att få bort centrimetrar och snabbt rann det av mig. på de första 5 träningsgångern hade jag om jag minns rätt tränat bort 12 cm på min kropp (mätt från, armar, ben, höfter, mage, bröst, låt, knä, vader)!! Det är mycket roligare att träna om du har små delmål så du ser när du får förändring. MEN AKTA DIG FÖR ATT STIRRA DIG BLIND PÅ VÅGEN, för den säger inte ens 50% av sanningen!! Muskler väger mer än fett!!
  4. Gör också upp en tidsplan och fundera över hur mycket du är villig att satsa. Fundera på hur rimligt är det att nå målen, ska du komma i ett par byxor som är en storlek mindre om 6 månader eller, ska du orka 20 kg mer i benpress inom 2 månader osv.
  5. Jag tycker inte man ska behöva vara rädd för att fråga om hjälp. Behöver du någon som slår med piskan på ryggen för att du ska få tummen ur, om du har inte kunskapen eller driven att komma igång, är det inte då värt att anlita en personlig tränar som hjälper dig i början? Jag vände mig till LadySlim och jag kan med handen på hjärtat säga jag inte skulle kommit igång om det inte vore för dem!
  6. Börja en träningsform som funkar för dig. När jag började träna igen skulle ett vanligt gym aldrig funkat, för min största svaghet är att jag jämför mig allt för mycket med hur bra jag varit på något, så när jag var på ett vanligt gym tänkte jag bara på hur mycket jag orkat tidigare, men på LadySlim var det en ny tränignsform som jag inte kunde jämföra mig med hur jag tidigare orkat eftersom jag inte utfört sådan träning tidigare. Du måste hitta det du tycker är roligt.
  7. Gruppträning är super bra i början! Arbis ordnar grupper, botniahallen ordnar grupper, gymmen drar gruppgymnastik osv. eller ta med någon vän och börja motionera jag lovar du kommer bättre igång!
  8. Sen när det kommer till maten, tänk på vad du stoppar i dig och var koncekvent! Ett tag vägde jag maten jag åt, men av naturen är jag lat så det lämnade bort ganska snabbt. Men vet du var kolhydrater, proteiner, fetter osv. finns, ja då klarar du dig med enkel matematik. Ät mindre kcal än du gör dig av med!
  9. BANTA inte utan börjar röra på dig och äta mindre men oftare. Kroppen behöver näring, får kroppen inte näring då du motionerar börjar den äta av din musklemassa till sist och du blir ett benrangel istället för att få fina muskler på din kropp. 
  10. Variera din träning så du inte tröttnar. Gå ut och gå, åk och simma, cykla till jobbet/skolan, börja rida, gå till gymmet osv. Variera så det känns roligt och inte blir uttjatat! Styrketräning förbränner bra! Jag var tidigare rädd att använda för mycket tyngder eftersom jag trodde att jag skulle börja se ut som en bodybuilder så jag körde med lättare vikter och tränade "uthållighet", men efter att jag börjat slänga på mer vikter ser jag större skillnader på min kropp och den blir tightare!! :)
  11. VIKTIGASTE PUNKTEN! Du ska aldrig ändra på din kroppsutseende för någon annan än din egen skull!!
Det jag avskyr mest är när jag hör människor klaga över sina kroppar/kondition gällande dittan och dattan, men de gör absolut ingenting åt det. Gör man inget har man inte rätt att klaga!! Samma tycker jag gällande politik, röstar du inte har du inte rätt att klaga! Jag låter kanske hård, men jag tycker hälsosamma tränignsmetoder och "bantnings-sätt" ska framföras mer och starkare. Jag menar sitter du och äter skräpmat ofta, mycket bröd eller bulla och inte rör på dig mycket, ja men då tusan kan du ju inte sitta och klaga. Gör något åt saken, för bättre blir det inte att ta en pizzabit till eller en till bulla. T.ex. jag burkar köra med att då jag  helst skulle vilja slänga mig ner i sängen då åker jag till gymmet den tiden istället. Som igår, då visste jag att jag skulle vara helt slut efter praktiken, så jag hade packat min gymväska på morgonen och tagit med den till praktiken, och eftersom jag cyklar förbi gymmet på hemvägen svängde jag in där efter praktiken så jag skulle få min träningen överstökad, för man måste arbeta emot sina ursäkter!! Tro mig, jag har haft MÅNGA (!!)  ursäkter för att slippa träna, Thomas kan intyga gällande det! Men man måste kämpa! ;)
 
 
 
Jag tycker inte alltid det är roligt att träna, ibland är det svinjobbigt och tungt, men maten smakar så mycket bättre efteråt, och jag kan med gott samvete äta godis eller en pizza då istället. Thomas är duktigare än mig på att avstå från sådant skräp, men för mig är det en livskvalitet att få unna sig en god kerrosateria från HESBURGER eller en capriccosa från pizzerian, men jag ger mig bara tillåtelse om jag har tränat samma vecka 2-3 ggr!! :) Jag beundrar de som klarar av att hålla sig borta från skräpmat, men jag känner inte jag behöver det, det är faktiskt gott med skräpmat ibland, det står jag för, men det skall vara måtta med allt bara!
 
Hoppas jag inte trampade någon på tårna nu eller gjorde någon upprörd, för min text är menat med all välmening och jag önskade bara flera kunde dela synen om hur en hälsosam kvinnokropp ska se ut och hur underbart fina alla är och har OLIKA utgångslägen.
 

Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!