Jar blir nästan skrämd ibland när jag läser tidningar då jag gång på gång får konstatera hur mycket pengar vi kvinnor lägger ut på vårt utseende, och då tänker jag inte enbart på smink och kläder, utan på de stora summor pengar vi lägger på att forma den "snygga kroppen" genom skönhetsoperationer och dyra bantningsmetoder. Det känns lite att sämhället formar oss att tänka man ska göra så lite som möjligt och bli så smal som möjligt på en gång.. Men det funkar ju inte så riktigt.

 

Som jag gång på gång skriver här i bloggen är jag emot bantning. Jag förespråkar "ät det du vill, så länge du tränar i lika stor mängd som du äter onyttigt". Jag ligger till exempel som bäst och käka lite ostbågar eftersom jag känner för det och vet jag kan unna mig detta idag. Thomas håller inte med mig här, han äter nästan aldrig något ohälsosamt, men vi är alla olika och vissa (=jag) behöver olika sorters morötter för att inte falla för ohälsosamma lockelser varje dag, alltså har jag en dag i veckan jag får äta vad jag vill hur mycket jag vill.

 

 

 

Jag har den senaste tiden läst flera olika tidningar för att se hur mycket det egentligen står om bantning, och i princip varenda skvallerblaska eller ungdomstidning står det om bantningstips som är rent ut sagt skadliga för kroppen. Ofta jämförs våra kroppar indirekt med kändisar, och kändisarnas kroppar jämförs med hur de såg ut när de var "fula" och "stora" och hur de ser ut nu när de bantat ner sig x-antal kg och är s.k. "snygga". Här vill jag spy lite när jag läser stora rubriker om "så mycket väger kändisarna" osv.

 

Visst kan man tycka ibland att man vill se ut som någon kändis, men herre gud, hur långt ska detta gå? När man läser om vilket liv kändisarna i USA lever, och metoderna de använder sig för att banta ner sig något kg, jaa-a det är allt annat än hälsosamma metoder de använder sig av! Jag kan erkänna jag för något år sedan prövade på något slags bantningspiller som det var mycket reklam om då, fast det var egentligen inte ett bantningspiller i den bemärkelsen, utan ett sådant som hjälpte till att få igång ämnesomsättningen, men det hjälpte inte alls.. Men min självkänsla var i botten och jag ville bort från den då 12 kg tyngre kroppen som jag inte var van vid och påverkades grymt av medias alla rubriker och bilder på hur man borde se ut!

 

 

 

Men något annat som jag faktiskt fått höra någon gång, och även hört andra tjejer fått höra när de tränar är att "Inte behöver du ju träna som redan är så smal". Har vi människor blivit fördummade av Media?? Och tror vi faktiskt idag att om man tränar så är det enbart för att bli smalare?? Ibland skäms jag över oss människor som lever nu år 2013 då allt i princip kretsat kring bilringarna runt magen, våra hängande rumpor och dallrande  armar, inte underligt anorexi blir allt vanligare när VI pratar och klagar över våra kroppar så att våra barn, syskon, bekanta hör och växer upp med denna kritiska syn på våra kroppar. Det är hemskt tycker jag, det är ju VI som ska vara förebilder och vara ett gott exempel för dem!

 

Nu har hon lite dubbelmoral tänker säkert någon av er nu eftersom jag tidigare skrivt om att jag var större och tränade mig smalare, men det handlade i mitt fall om att jag alltid varit smal i 18 år, och mitt i allt inte var van med min dåvarande större kropp (som jag fått av att tröstäta i 6 månader), och var av mitt självförtroende och min självkänsla inte var de bästa, så bidrog det till att jag vantrivdes ännu mera i min kropp. Men efter att jag har blivit äldre, och kommit tillbaka till den kropp jag är van att se i spegeln känner jag mig mera självsäker och nöjd. Klart jag också vill förbättra någon del på kroppen men jag vantivs aboslut inte i min kropp och kan känna jag ser bra ut när jag ser mig i spegeln. Det skulle aldrig ha skett för snart 3 år sedan.

 

Här är ett bra komma igångprogram även för nybörjaren.

 

Allt handlar inte om att vara smalast och snyggast, det är viktigast att du har en hälsosam kropp, en som orkar leva hela DITT liv, och det är på DITT ansvar att DU tar hand om den så du inte om 10 år begränsas p.g.a. att du inte skött om din kropp och den då inte orkar göra alla saker du skulle vilja. Är vi för magra eller ordentligt överviktiga är det bara ren fakta att kroppen tar stryk, och jaa-a, det är viktigast att man mår bra psykiskt och vara nöjd med sin kropp, men svälter du dig eller inte tänker på vad du äter så kommer du i slutändan inte må bra psykiskt heller eftersom det är en psykisk påfrestning sedan när kroppen säger upp kontraktet bit för bit och du börjar ångra hur du behandlat din kropp eftersom smärtor och andra problem brjar dyka upp redan i ung ålder.

 

Jag har en god vän som jag inspireras något otrolig över (jag vet inte om hon vill jag skriver hennes namn så låter bli). Hon har nått otroligt fina resultat på egen hand och beslöt sig en dag för att göra en ändring och det har hon verkligen gjort. Hon strålar idag och är så fin (nog för att jag alltid tyckt hon varit fin!). Det krävs lite självdiciplin i början, men bara du får en rutin i din träning och kosthållning så kommer det gratis sen.