Igår steg jag upp galet tidigt för att hinna träna, men på gymmet var jag först 07:15 eller något liknande fast jag hade väckning på 05:40. Jag behöver nämligen ganska bra tid på mig att vakna i kroppen. Som tur hade jag inte stressat iväg genast till gymmet efter frukosten, utan jag hade låtit korppen vakna i lugn o ro och låtit frukosten falla ner i magen, för det kändes inte alls tungt att vara på crosstrainern. När jag var tidigare i veckan på crosstrainern kl. 08:15 så var det mycket tyngre eftersom jag stressat iväg till gymmet då.

 

Jag var 40 min på crosstrainern och fick 8 km "sprunget" i lagom fart, sen stretchade jag i 20 min och fortsatte i infraröda bastun. I själva stunden när jag är på crosstrainern hinner jag glömma bort foten stundvis, men genast jag stiger bort från den och ska gå vidare till något annat ställe på gymmet så blir jag snabbt påmind om foten p.g.a. värken och så får jag "lejdon" igen, men jag antar jag vänjer mig och måste börja tänka positivt, det är ju inte cancer!